...

Ibland får jag känslan av att jag inte finns,
att ingen ser mig.
Att jag är ful,äcklig världelös.
Den känslan är hemsk.
Hela kvällen blir förstörd,
små, väldigt små saker kan få mig att falla för en stund.
Just nu käns det som jag faller, faller ner i ett bottenlöst hål.
Käns som jag skulle kunna fallla i evigheter.
Men samtidigt så vet jag att imorgon är allt över.
Imorgon är allt som vanligt.
Men just nu, just då när jag har den känslan.
Finns det lust till att gå och slänga sig i ett bottenlöst hål,
och aldrig komma tillbaka till världen.
Försvinna, slippa alla problem.
För just nu, just då när känslan finns där så är livet världelöst.
Men jag vet , att imorgon är allt över.

Det gäller att tänka posetivt när allt är negativt.
Ibland kan det va svårt.
Men det är en sån sak man måste lära sig.
För sånna här dagar är apsolut inte över.
Dom kommer tillbaka,
när något som inte är okej dyker upp.
Sånna små saker som får en att falla dyker upp.

Jag får heltenkelt lära mig att leva med den känslan.
Det är bara att aceptera.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback